Eftersom konungen hade föresatt sig att aldrig sluta fred med vare sig
Frankrike eller Ryssland fanns ingen annan utväg för landet.
Pengarna måste fram !
I Januari
1809
Den 7 januari 1809 utfärdar Gustav den IV Adolf en förordning som innebär att en "Krigsgärd" som motsvarar 5 gånger bewillningen, dvs. den normala skatten, skall drivas in av det redan hårt belastade svenska folket. Allt för att kunna fortsätta driva det fatala kriget mot Ryssland...
Alla hans rådgivare inom finanskommitén, ja även friherre J Liljencrantz -
Gustav III:s gamle finansråd och nu åttioårig presidenten i kommerskollegium - försöker få honom på andra tankar.
Allt är förgäves...
När man påpekar att han sannolikt inte kan pressa ut ett så enormt belopp ur det
svenska folket som 15 miljoner, ja kanske inte ens 2 miljoner... rasar han i vredesmod:
"Hvad, intet mera än 2? Det skall jag visa. Jag känner intet ett så förbannadt folk som detta. De vilja hafva Bonaparte allesammans. Jag ville önska de hade honom, så att djävulen toge dem allesammans. Men jag skall ta mig faan taga ut det sista af dem. det skall jag visa; Så länge här finnes det minsta skola de gifva"
Konungens vanvettiga resonemang gör att han nu även förlorar de närmaste Gustavianernas förtroende. Deras förhoppningar om en utväg för Sverige ur det pågående kriget, med Gustav IV Adolf vid tronen, är därmed grusade.
I Sörmland råder det en skarp vinter enligt en rapport från Österåkers socken.
Några umärglade lantvärnssoldater stapplar sakta mot hembyarna. Undernärda och angripna av sjukdom. Efter hemkomsten får de, några dagar senare, till skillnad från sina kamrater, förmånen att dö i skydd av sina nära och kära.
Det är snart 200 år sedan (den 25 januari) som en grupp sammansvurna officerare träffas på värdshuset ”Mon
Bijou” och under glam och glasens klingande kommer överens om en plan för att tvinga Gustaf IV Adolf att avsäga sig tronen till förmån för hertig Karl av Södermanland.
Ett våghalsigt företag, sprunget ur ilska, vanmakt och rädsla inför monarkens vanvettiga och oresonliga styrelseskick...
Copyright © Hernbloms Bokförlag 2010
|