År
1818 – Agrart
katastrofår, Svält och tronskifte
Handel
På grund
av de dåliga skördarna under 1817 och nu även 1818 tvingades man
importera stora mängder spannmål. Läget var näst intill
katastrofalt och svälten började att breda ut sig. Den 16 juni blev
all införsel av spannmål tullfri och man medgav även import på smärre
däckade fartyg och öppna båtar, vilket inte varit tillåtet tidigare.
För detta utfärdades en särskild kungörelse så sent som den 18
december, men skeppningar hade självfallet pågått under hela året.
Detta år hade dock landet drabbats av en ovanligt mild höst och vinter
vilket gjort att stora delar av normalt istäckta vattenytor fortfarande
var öppna. Importen av spannmål låg på den högsta nivån sedan år
1813.
Exporten
av stångjärn ökade något gentemot föregående år.
Den 15
juli utfärdades en kungörelse angående beviljad tillåtelse för utländska
fartyg att mot erläggande av helfri tull få till och med detta års
slut utföra bjälkar och bräder.
Näringsväsende
Många av
de tidiga industrierna drevs som manufakturer med statligt stöd. Detta
var priviligierade projkekt som på sikt skulle bidraga till minskat
beroende av utländsk produktion. För underlättande av deras fortsatta
verksamhet och behov av investerings och driftskapital utökades den
s.k. Manufakturdiskontens kreditiv å Riksens ständers bank detta
år till en miljon rdr.
Flera
infrastruktursatsningar beslutades under den pågående riksdagen. Den
10 juni kungjordes att ytterligare subskription om 200 000 rdr skulle
utgå till upprättande av ett bolag för Hjälmare kanal och slussverks
ombyggnad och framtida underhåll. Denna summa skulle utbetalas som ett
lån under de kommande fyra åren.
Dessutom beslutades att en strömrensningskommité skulle bildas och
tilldelas ett årligt anslag om 100 000 rdr för att röja dugliga
trafikleder i de inre vattenvägarna. I en ambition att säkerställa
kvalitén på landets vägnät utfärdades en förordning angående
tiden för vägläggning och vägsyner den 4 augusti (den sistnämnda förordningen
diskuterades förövrigt på Stora Malms sockenstämma den 7 mars 1819,
se kap. 6).
Övriga författningar
som kom att omfatta näringslivet i landet var den nya konkurslagen som
kom att gälla från och med den 13 juli, Vin och arrak tilläts ånyo
att importeras till landet till gagn för värdshus och kyrkor och gästgivare.
Nya bestämmelser utfärdades gällande beskattningen av husbehovs
mjölkvarnar och legosågar på krono och skattejord i slutet på året.
Finanser
Kampen mot
sedelmyntens värdeförsämring gick vidare. Under riksdagen beslutades
att ett belopp omfattande 500 000 piaster skulle ställas till kungl.
maj:ts disposition för att användas till kursens styrande. Dessutom
anvisades ett kreditiv på banken på en million rdr banko årligen i
fyra år från den
1 augusti 1818. Detta skulle användas till försvar av bankosedlarnas värde
genom uppköp av guld och silver som skulle avlämnas till banken och
tillgodoräknas kreditivet efter kurs. På grund av hungersnöden skulle
emellertid en större summa ur bankens kreditiv få disponeras
omedelbart av kungl. maj:t för att under året 1818 och framledes även
1819 disponeras för upphandling av spannmål, helst inom landet, genom
allmänna magasinsdirektionens försorg.
Under våren
uppdagades falska riksgädssedlar och detta föranledde att regeringen
utfärdade belöningar till dem som upptäcker ”efterapare eller förfalskare”
av bankens eller riksgäldskontorets sedlar, eller de falska sedlarnas
utprånglare. Dessutom förändrades (troligen skärptes) straffen för
dem som utfärdade tryckta eller graverade invisningar, enligt en
skrivelse den 13 juli.
Statsinkomsterna
för året motsvarade är 6 388 394 rdr (ökn. med 9,9 % fr. o. m.
1815), av dessa utgjorde 16,1 % eller 1 032 015 rdr tullmedel.
Dessa tullmedel hade då ökat med 6,9 % från år 1815 då de utgjorde
16,7 % av statsinkomsterna. Statsutgifterna uppgick år 1818 till 5 474 847
rdr vilket är en ökning med 13,5 % från år 1815 då de var 4 824 769
rdr. Utvecklingen av statsfinanserna ger oss alltså en klar indikation
på det ytterligt bekymmersamma läget som rådde i den svenska ekonomin
vid denna tidpunkt. Det bör även beaktats att beloppens storlek till
viss del är beroende av penningvärdets försämring.
Tronskifte
Den 5
februari avled Karl XIII efter en lång sjukdom. Den 11 maj kröntes så
vår tidigare kronprins till Kongl Maj:ts CARL XIV JOHAN.
Antalet
innevånare i det egentliga Sverige år 1818 är 2.546.411 vilket
motsvarar en tillväxt från föregående år med 0,99 % .
Skördeomdömet
för 1818 är 1,3 som indikerar en mycket dålig skörd
(periodens genomsnitt = 2,6) (medelskörd = 3,0)
I
Stockholm var medeltemperaturen för året
6,7°C
(periodens genomsnitt
5,4°C
). Årsnederbörden var
274 mm
. (periodens genomsnitt
488 mm
.)
nästa
|