|
  September, har sitt namn av det latinska ordet "septem" som betyder sju eftersom denna månad var den sjunde i det gamla Romerska året. Den är dock den nionde i det Julianska året. Hösten börjar under denna tid och därför har den i Sverige av ålder kallats "Höstmånad". | datum | förekommande beteckningar på runstaven | | 1. | Egidii dag: 1) en ullsax, 2) ett får (tid till fårens klippande), 3) en hjort, 4) biskopsstav eller biskopsmössa, 5) en båge
E är grekiska och kommer av ett ord som betyder "get eller killing". E var född i Athen av förnäm släkt. Ut delade efter föräldrarnas död sin egendom bland de fattiga och levde som eremit i Frankrike, men upptäcktes på en jakt av Carl Martell (konjak ?). Denne gjorde honom först till klosterföreståndare och slutligen till ärkebiskop i Rouen, omkr. 715. | | 8. | Maria födelsedag eller Mormässan: 1) en korg med frukt (frukten börjar att mogna), 2) en bistock (nu bör honungen bärgas), 3) en krona, 4) ett krönt huvud (syftar på Maria)
Mormässa firade förr hos oss mycket högtidligt till minne av Marias födelse. Även efter den Lutheranska lärans införande predikades det på denna dag. | | 10. | Theodhard:1) tredje trefoten (hösttinget)
T är ett forntyskt namn av osäker betydelse. Denne var biskop i Maastricht i Nederländerna och mördades omkr. 664 av dem som rövat till sig kyrkogods som han försökte återvinna. | | 12. | Cyprus: 1) en sol (hälften svart hälften vit betyder höstdagjämningen)
C är ett Persiskt namn som betyder "sol" men på Grekiska "huvud" eller "myndighet", var en ktristen lärre som spred evangeliet i norra Italien. | | 14. | Korsmässan: 1) en liten fågel (Svalan flyttar), 2) ett kors
Denna dag firades förr mycket högtidligt till åminnelse av att det år 326 funna "Kristi kors" (se den 3 maj), som år 616 bortfördes av en Persisk konung, år 628 återtogs och uppsattes igen av den Östromerske kejsaren Heraklius. Därför kallades denna fest för "Korsets upphöjelse dag" | | 17. | Lamberti dag: 1) ett lamm
L är ett forntyskt namn som betyder "lysande" eller "berömd i landet". Denne var en biskop i Maastricht i nederländerna som blev mördad år 698 på anstiftan av Frankernas hövding Pipin eftersom han anklagat hövdingen för hans ogudaktiga levnadssätt. | | 21. | Mattheus/Matsmässan: 1) en stövel, 2) ett ljuster eller en fisk (fiskleken på hösten), 3) en häst eller, 4) en ryttare (Hästmarknad), 5) en bock, 6) en ängel, 7) en yxa
Mattheus är hebreiska och betyder "gåva" eller "skänk". Firades hos oss med gudstjänst till 1772 till minne av aposteln Mattheus en av Jesu tolv lärljungar. Han hade förut varit publikan eller tulluppbördsman och kallades även för Levi. Efter kristi himmelsfärd predikade han kristendomen i det Judiska landet och sedan begav han sig till Etiopien där han led martyrdöden. Det kvarvarande minnet av denna dag är den s.k. Matsmässomarknad som hålls i vissa städer. | | 29. | Michael/Michelsmässan: 1) en våg (höstmarknaden), 2) en basun (Michaelis strid med draken), 3) ett ljuster
Michael är hebreiska och betyder "vem är såsom Gud". Infaller på den 29 september och firas även då, om dagen är en söndag, i annat fall på nästkommande söndag. Festen skall först ha blivit införd mot slutet av 400-talet och har sitt namn efter ängelen Michael. Den firas därför att vi ska undervisas om de heliga änglarnas natur, ämbete och välgerningar mot oss och för att vi ska påminnas om hur vi bör förhålla oss om vi vill njuta deras beskydd. "Mickelsmäss" var förr en stor högtid och firades så hos oss även efter den Lutherska lärans införande. Vid den triden inföll flyttningstiden för tjänstefolket, som då hade sin s.k. "frivecka" eller "slankvecka" under viken de besökte sina föräldrar och anhöriga, lagade sina kläder och förlustade sig, innan de trädde i ny tjänst. | © Hernbloms bokförlag, 2012 källor:
Bilder ur Sveriges Folklif, Flodins förlag, Stockholm 1860.
Läsning för Sveriges allmoge, Härnösand 1866 nästa
|
