Uppåt
Runorna
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December

Augustus, kallades förr för Sextilis, som betyder det sjätte, eftersom denna månad var den sjätte i det gamla Romerska, men den åttonde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Augustus till åminnelse av kejsar Augustus. Det svenska namnet "Skördemånad" kommer naturligtvis av att sädesskörden pågår för fullt under denna månad.

datum

förekommande beteckningar på runstaven

1.

Petri fängelse/Pehr Winckells dag: 1) en skeppa råg (nu är tid att så gammal råg), 2) en kedja (Petri bojor), 3) en nyckel
Såsom namnet antyder firades denna dag förr av allmogen till åminnelse av aposteln Petri fångenskap i Jerusalem. Namnet Per Winckel är en förvanskning av det latinska: "Petri in vinculi" som betyder Petri fängelse.

4.

Artistarchus: 1) en hund som jagar en hare (jakttiden inleds)
A är grekiska och betyder "den bäste fursten eller styresmannen". A var aposteln Pauli lärljunge och följeslagare.

5.

Dominici dag: 1) en bild till åminnelse av denna dag
D är latin och betyder "herren tillhörig". Denna dag har fått sitt namn efter en spanjor, Dominicus Guzman, född 1170. Efter att ha erhållit en vårdad uppfostran, åtföljde han år 1206 en biskop på en resa till södra Frankrike och kom där i beröring med "Albigenserna". Dessa utgjorde ett kristet sällskap som ansågs ha avfallit från katolska lärans fundamenta. Då han såg hur pass utbredd denna rörelse var uppstod tanken att försöka undervisa de villfarande och återföra dem till den sanna läran. Därför beslöt Dominicus att utan vidare egendomar leva bland dem för att fullgöra sitt uppdrag. I tio år verkade han bland dem, men de medhjälpare som tid efter annan sällade sig till honom övergav honom efter ett tag och han beslutade sig då för att instifta en munkorden som skulle ha som huvudsyfte att omvända "kättare". Denna orden stiftades år 1216 och kallades Dominikanerorden efter stiftaren, eller predikaremunkar, emedan de skulle predika för folket. I Sverige kallades de för "Svartbröder" på grund av sin klädsel. Detta munksällskap blev av stor betydels och var olikt de äldre munksällskapen eftersom dessa levde i enslighet i sina kloster, medan predikare munkarna ålades att röra sig bland folket och befordra dess undervisning. De blev med andra ord till ett slag folklärare och inre missionärer vilka verkade mycket framgångsrikt i en tid då kyrkan själv inte befattade sig särskilt mycket med folkets undervisning. Det fanns dock en skuggsida med denna munkorden. Dominicus var mycket verksam för inrättandet av "Kättaredomstolar" och predikarebröderna blev ett slags hemliga polisbetjänter vilka upptäckte och anklagade var och en som i minsta mån vågade tro något annat än vad påven och dennes anhang förklarade som renlärigt. När de olyckliga människorna blivit släpade till kättaredomstolarna var de oftast räddningslöst förlorade. Man ryser vid berättelserna om den tortyr och marter som de första kristna måste utstå genom hedningarna, men kättaredomstolarnas offer fick utstå en minst lika grym behandling. Man kan med skäl fråga sig: Kunde dessa omänskliga domare och bödlar vara kristna, då de tycks ha saknat all känsla för medlidande och människokärlek. I Sverige och många andra länder infördes inte de förhatliga kättaredomstolarna; men många svartbröder ställde även i norden till med förföljelser... Dock inte i den grad som i södra Europa.

6.

Sixtus: 1) en yxa
S kommer av grekiskan och betyder "polerad", Denna dag har sitt namn efter biskopen Sixtus II i Rom, vilken jämte 6 andra präster led martyrdöden denna dag år 258 e.kr.

10.

Laurentius/Larsmässan: 1) en slaga (Nu kan den nya grödan tröskas), 2) ett halster, 3) halv eller hel man på halster (martyrredskap)
L är latin och kommer av ett ord som betyder "lager eller lagerkrans", förkortas till Lorenzo, Lorens, Lars eller Lasse. Laurentius var ärkediakon, dvs den förnämsta kyrkotjänaren, och allmoseutdelare hos biskop Sixtus II. På den fjärde dagen efter biskopens död blev han, dels på grund av sin tro, och dels på grund av att han inte ville överlämna kyrkans ägodelar, utlämnad åt bödlarna. De grymma bödlarna lade Laurentius på ett halster och stekte honom över en långsam eld, men han gav inte vare sig tecken till smärta eller klagan. På denna dag firades sedermera S:t Larsmässa över hela den kristna världen. Här i landet blev Lars i synnerhet omtalad samt i målning och bildverk framställd. Lunds domkyrka är invigd till hans ära. I Linköping, Sigtuna, Visby, Uppsala, Enköping m.fl. städer har kyrkor kapell, altaren och gillen eller brödralag  funnits till hans ära.
15. Wårfrudag: 1) en harv (nu är rätta såningstiden för höstsäden), 2) en krona, 3) ett krönt kvinnohuvud (syftar på Maria)
Denna dag firadesförr till minne av Marias död och föregivna himmelsfärd. Hon påstås ha dött år 48, vid 63 års ålder.
24. Bartholomeus/Bartelsmässodag: 1) en humlestång (humlen är mogen och redo för skörd), 2) en kniv, 3) en fisk, 4) en krönt karl med kniv i handen, 5) ett  svärd (syftande på Bartholomeus avrättning)
B är hebreiska och betyder "en krigares son", förkortas till Barthold, Barthel, Bärtel, Bärtila. Den här dagen upphörde att firas med gudstjänst år 1772. Anledningen till firandet var att högtidlighålla minnet av Bartoholomeus eller Nathanael som var en av Jesu tolv lärljungar. Efter Jesu himmelsfärd begav sig B, först till Ostindien och förkunnade kristendomen, sedan till Armenien. Då han genom botandet av Armeniska konungens vansinniga dotter och flera andra underverks förrättande bevek denna regent jämte tolv städers innevånare att antaga den kristna läran, blev avgudaprästerna så uppretade att de genom konungens broder lät gripa honom, varefter han grymt marterades och avrättades med svärd.
29. Johannes Döparens dag/Johannes decollati dag: 1) en sol med en krycka (syftar på att dagarna blir kortare), 2) en hjort, 3) en bok, 4) ett svärd, 5) ett fat med ett huvud på, 6) en bröstbild med ett svärd över halsen, 7) ett avhugget huvud (Johannes halshuggning)

© Hernbloms bokförlag, 2012

 

källor:

Bilder ur Sveriges Folklif, Flodins förlag, Stockholm 1860.
Läsning för Sveriges allmoge, Härnösand 1866

nästa 

 

Hernbloms Bokförlag, Kyrkvägen 3, S-643 60  Julita, tel: +46 150 913 77, mobile +46 708 213 777