|
  Januarius, den 11:te månaden i det gamla Romerska, men den första i det Julianska året, har sitt namn efter Janus, av Romarna dyrkad som årets eller tidens gud och himmelens dörrvaktare samt fredens gud. Han avbildades med två ansikten. Det ena åldrigt samt vänt mot väster, utmärkande det förflutna året; det andra ungdomligt och med blicken mot öster. En bild av det tillkommande. Hans tempel var i krigstider öppet och i fredstider slutet. Det borgerliga årets första månad helgades med rätta åt fredens gud. Ända från hedna tider har denna månad kallats Thorsmånad hos oss. Sannolikt till åminnelse av Thor, styrkans och åskans gud. Somliga förmodar dock att namnet kan härledas från det gamla ordet "thorri", som betyder huvudstyrka eller det förnämsta av en sak. Därmed skulle man kunna anta att denna period utgjorde vinterns förnämsta del, då även den starkaste kölden inträffar. | datum | förekommande beteckningar på runstaven | | 1. | Nyårsdagen: 1) två mot varandra vända horn (betecknande det gamla årets slut och det nyas början), 2) ett upprätt horn, 3) en bägare eller 4) ett djupt fat med kakor (julfröjden), 5) en krona, 6) ett lindebarn (Kristus), 7 en kniv (Kristi omskärelse), 8) en dopfunt | | 6. | Trettondagen: 1) ett horn (julen varar ännu), 2) ett lindebarn, 3) tre kronor (de tre vise männen), 4) en lykta (stjärnan till Betlehem), 5) en räv (Herodes) | | 13. | Tjugondagen: 1) ett omstjälpt/upp och nedvänt horn, 2) ett krus, 3) en kanna, 4) en bägare eller 5) en skål, 6) en tunna utan tapp (Knut dricker julen ut/Gästabudsfröjden förbi), 7) en galt (julfröjden slut), 8) en klocka eller 9) en piska (Knut ringer eller kör julen ut), 10) en trefotsstol (första tinget), 11) ett svärd | | 19. | S:t Henriks dag: 1) en trefotsstol (såvida den ej redan stått på d. 13), 2) en biskopsmössa, 3) en stav eller spira, 4) en kåpa, 5) karl i kåpa, 6 en bila | | 20. | Fabiani Sebastiani dag: 1) en yxa (virke hugges), 2) en pil eller 3) ett nät, (tid till jakt och fiske),
Denna dag kallades i äldre tider "Brodersmässa" eftersom de bägge helgonen Fabiani och Sebastiani lidit martyrdöden på samma dag. De hade fordom i Uppsala domkyrka särskilda altare instiftade av Gustav Vasas moders släktingar. | | 21. | Agneta dag: 1) ett kvinnobild
Agneta eller Agnes, grekiska, betyder ren eller kysk; var en Romersk flicka av högre stånd, som led martyrdöden år 306 e.kr. | | 22. | Vincentii dag: 1) en mansbild
Latin, betyder segrande; var en kristen spanjor som år 300 e.kr. på ett oerhört grymt sätt pinades till döds för sin tro skull. | | 24. | Ericus: 1) en dödskalle (flyttningen av Erik den heliges ben) | | 25. | Pålmässodagen: 1) en båge, 2) en fisk (jakt och fiske med vinternot), 3) ett svärd , 4) en karl med svärd (Den helige Paul/hedningarnas appostel blev halshuggen denna dag), 5) en kyrkport
Denna dag var förr en vanlig marknadsdag då "Pålsmässomarknad" hölls i närheten av många städer och kyrkoplatser. | © Hernbloms bokförlag, 2012 källor:
Bilder ur Sveriges Folklif, Flodins förlag, Stockholm 1860.
Läsning för Sveriges allmoge, Härnösand 1866 nästa
|
