|
  Majus, den tredje månaden i det gamla Romerska, men den femte i det Julianska året, har sitt namn efter den romerska gudinnan Maja, Mercuri moder. Somliga är dock av den meningen att namnet kommer av de latinska ordet "Majores", som betyder äldre. Romerska folket var nämligen fördelat i två klasser: "majores", de äldre, eller adeln och de förnäma i allmänhet, samt "juniores", de yngre eller de ofrälse, det ringare folket. Månadens svenska namn "Blomstermånad" kommer naturligtvis av att blomstren då mera allmänt börjar titta fram. | datum | förekommande beteckningar på runstaven | | 1. | Walborgsmässsodagen/Philippus: 1) en fågel på ägg (jakten förbjuden), 2) ett lövträd (lövsprickningen), 3) två bröstbilder (Philippi och Jacobi), 4) några ljus
Philippus är grekiska och betyder hästvän, Första maj, Philippi och Jacobi dag firades med gudstjänst fram till 1772, till åminnelse av de bägge apostlarna bland Jesu tolv lärljungar. Walborgsmässodagen är uppkallad efter Walborg, en helig jungfru från England och slutligen föreståndarinna av ett kloster i Bayern. Hon blev bekant hos oss genom den första Engelska missionären som kom till oss och predikade kristendomen. | | 3. | Korsmässan om våren: 1) en liten fågel (svalans ankomst), 2) ett kors
Kvarleva sedan den katolska tiden då man helgade minnet af kristi kors därför att, enligt katolikernas påstående, kejsarinnan Helena, Konstatin den stores moder, skall på denna dag år 326 e.kr. ha funnit det kors på vilket frälsaren dog vid Jerusalem. | | 4. | Monica: 1) en båt med spänd båge i stammen (sjörustningarna färdiga) | | 6. | Sigismund/Lille Johannes dag: 1) ett liggande kors, 2) en port, 3) en bröstbild med gloria
forntyskt namn, betyder "stark genom Gud". Dagen har fått sitt namn efter Johan III:s son. Lille Johannes dag syftar på evangelisten Johannes som denna dag år 96 utanför den latinska porten i Rom skall ha blivit svårt misshandlad men trots detta undkom oskadd. | | 12. | Charlotta: 1) andra trefoten - på gamla runstavar, 2) en funt, 3) ett svärd (Pancrati halshuggning)
Charlotta kommer av namnet Carl som på Franska heter Charles. Detta namn bars av Carl XIII:s gemål, Hedvig Elisabeth Charlotta och infördes först i 1771 års almanacka. Pancratius var en romersk martyr. | | 18. | Erik/Ersmässodagen: 1) en bred fisk (braxleken sker medan enbusken ryker/släpper frömjölet), 2) ett ax, 3) en trespetsig krona, 4) en krönt man, 5) ett svärd, 6) en värja genom en krona (syftar på Erik den helige)
Erik är fornnordiskt namn och betyder "rik och härskande" Dagen har sitt namn efter Erik IX den helige, som regerade 1155 - 1160 och mördades d 18 maj av danska prinsen Magnus Henriksson. I många av våra kyrkor hade man under den katolska tiden flaggor med Eriks bild på, s.k. "Sankt Erics banér". Dessa bar dem högtidligen omkring på åkrarna denna dag, eftersom det är en tid då rågaxen kan vara färdiga att gå ur baljan och därmed blottställas för frostnätter. Av den anledningen hölls mässor och förböner till dagens patron för den blivande skörden. S:t Erik troddes nämligen vårda sig om det späda axet, liksom s:t Olof om det mognade. Därav kommer ordspråket: "När Erik ger ax ger Olof kaka". | | 23. | 1) en fågelunge (syftar på kläckningstiden) | | 25. | Urbanus/Urbani dag: 1) ett ax (om rågen ej gått i ax till Ersmässan bör det ha inträffat nu om det skall komma något gott av detta år), 2) en dynggrep, 3) tre korn (nu bör det korn sås som kalas "brådkorn"), 4) en påvemössa, 5) ett dubbelt kors
Urbanus är latin och betyder "stadsbo, belevad, hövlig". Han var biskop i Rom och omvände många innevånare, blev martyr år 230. | | 31. | Petronella dag: 1) en mjölkstäva, 2) en braxen, 3) en kvinnobild med gloria
Petronella är grekiska, kommer av namnet Petrus och förkortas "Pella". Hon skall ha varit aposteln Petris dotter och sagan berättar att hon i ungdomen lovat att aldrig gifta sig, och då en romare friade till henne, begärde hon tre dagars betänketid under vilka hon svälte sig till döds. Detta skall ha skett den 31 maj år 35 e.kr. | © Hernbloms bokförlag, 2012 källor:
Bilder ur Sveriges Folklif, Flodins förlag, Stockholm 1860.
Läsning för Sveriges allmoge, Härnösand 1866 nästa
|
