Februari

Februarius, den 12:te månaden i det gamla Romerska, men den andra månaden i det Julianska året, har sitt namn efter Februa eller Februalia, en Romersk fest, då folket skulle rena sig och hålla ett försoningsoffer för hela årets synder, vilket ansågs nödvändigt på årets sista månad. Festen firades också till ro för de avlidnas själar och man gick högtidligen omkring gravarna med brinnande facklor.
Denna månad har av ålder blivit benämnd "Göjemånad" hos oss. Namnet tros härleda sig från gudinnan Goa eller Göja, som även benämndes Disa och ansågs vara dotter till Thor. Hon dyrkades som "Jordens beskyddarinna". Somliga anser att Göjas dyrkan i norden hänger samman med den forngrekiska sagan om "Gåa" (jorden) och med det Indiska "Go", ett namn på både jorden och kon, under vars bild hinduerna än dyrkar jorden.
Göjas eller Disas dyrkan sammanföll under den hedniska tiden med det stora midvintersoffret, då folket även från avlägsnare bygder samlades vid Uppsala. Då hölls även "Allshärjarting", den tidens riksdagar. Konungen satt till doms, lagmännen förde folkets talan och man hade överläggningar om krig och större företag. Där träffades bekanta från skilda orter. Dit anlände krämare och handlande. Så kom kristendomen. Avgudatemplet föll och allshärjartingen kom ur bruk. Men handeln steg och förbindelserna och behoven blev större... Allshärjartinget eller Disatingets storhet förvandlades till Distings marknad som än hålls i Uppsala i Februari månad.

datum
förekommande beteckningar på runstaven

2.
Kyndelsmässodagen: 1) ett bloss, 2) en ljusstake, 3) ett brinnande ljus (betecknar katolikernas ljusinvigning), 4) ett krönt huvud, 5) en kyrka, 6) en krona (Marias höghet/himmelsk drottning och kyrkogång)
I många landsorter kallades Kyndelsmässdagen för "Lilla Jul". Annars härrör namnet Kyndelsmässa av ordet ljusmässa eller ljushögtid och kommer av det gammalsvenska ordet "kindel" eller "kyndel" som betyder ljus; och "mässa" som betyder gudstjänst. Enligt Olaus Petri har denna dags evangelium sitt ursprung i den tidigare nämnda Februaliafesten då man under romarnas hednatid skulle erenas från det förflutna årets synder och bland annat upptände en mängd ljus och facklor vid de avlidnas gravar till ro för deras själar. Efter kristnandet ville man inte lämna denna sedvana och därför insticktade biskopen i Rom att man fortsatt skulle fira högtiden med ljus och facklor men i stället därför att jungfru Maria då bar sin förstfödde son till templet denna dag.

3.
Blasii dag: 1) en karl med biskopsmössa eller spira, 2) en karl med jakthorn eller 3) ensamt horn (jakttiden)
"Blasius" var biskop i mindre Asien och led martyrdöden år 283 e.kr. Ännu på 1500-talet firades denna dag med gudstjänst. Eftersom Blasius har en viss yttre likhet med det Svenska ordet blåsa kallades förr denna dag för "Blåsmässa". Därmed ansåg allmogen att om det blåste på Blasii dag, så skulle blåst och storm allmänare inträffa under hela året. Denna förmodan, som saknar all rimlig grund, är likväl numera vanligen bortglömd.

5.
Agathas dag: 1) ett kvinnoansikte
Grekiska, betyder "god"; var en kristen jungfru på Sicilien, som år 252 e.kr. led martyrdöden för både sin tro och sin dygd. Förr var denna dag en helgdag.

6.
Dorotheas dag: 1) en tång, 2) en korg med frukt och blommor, 3) ett äpple
Grekiska, beyder "Guds gåva"; var en skön kristen jungfru i Alexandria i Egypten som led martyrdöden år 287 e. kr.

9.
Apollonia: 1) en notnål, 2) en tång
grekiska, beyder "guden Apollo tillhörig"; var en kristen flicka i Alexandria som led martyrdöden år 252 e.kr.

10. Scholastica: 1) en krokig kniv (träden beskäres), 2) ett hjärta, 3) en sko 4) en skosula, 5) en krona
Scholastica var en italiensk jungfru och nunna i Benediktinorden. Död omkring år 543 i närheten av Monte Casino. Efter 1812 ändrades namnet denna dag till Eugenia efter Carl XIV Johans drottning Eugenia Benhardina Desideria, född i Frankrike 1781, död i Sverige 17 dec 1860.

15. S:t Sigfrids dag: 1) en yxa, 2) biskopsmössa eller, 3) en spira
fornnordiskt namn, betyder "som tryggar segern"; S var engelsman och kom hit omkr. år 1 000 och var såpass engagerad i kristnandet av svenskarna att han brukar kallas för Sveriges andre apostel, efter Ansgar. Denna dag var i äldre tider en större högtid och även efter Lutheranska lärans införande besöktes kyrkorna. Sigfridsmässan kallades av allmogen: "Siffermässan"

22. S:t Petr. in Cathedr: 1) ett hönsägg, 2) en karl med nyckel eller, 3) en nyckel
Betyder på vårt språk "Per i stolen".Under den katolska tiden firades "Pers i stolen dag" med stor högtidlighet och även en tid efter reformationens införande...

24. Matthiæ dag: 1) en karl med bila (svedjelanden hugges nu), 2) yxa eller bila, 3) en gås, 4) en pil, 5) en fisk, 6) ett ägg, 7) ett skepp, 8) en oxe, 9) en plog (emedan fisken går mot land, hönsen börjar värpa och tid är att köra i åkern I vissa landsändar), 10) en orm, 11) en höna
hebreiska, betyder "Herrans gåva" Matthiæ var först en av Kristi 70 lärljungar och blev sedan invald bland de 12 apostlarna.

källor:

Bilder ur Sveriges Folklif, Flodins förlag, Stockholm 1860.
Läsning för Sveriges allmoge, Härnösand 1866

nästa