Uppåt
år 1800
år 1801
år 1802
år 1803
år 1804
år 1805
år 1806
år 1807
år 1808
år 1809
år 1810
år 1811
år 1812
år 1813
år 1814
år 1815
år 1816
år 1817
år 1818
år 1819
år 1820

År 1812 – Svält och elände, men skuldbördan minskar och vi får fred med England

Riksdagen i Örebro

Mellan den 13 april  och  den 18 augusti hölls riksdagen i Örebro som verkligen kom att stå i händelsernas centrum detta år…

Riksens Ständer fastställde en ny tryckfrihetsförordning den 16 juli.

Handel 

Exporten utgjorde detta år 9 120 000 rdr medan importen uppgick till 11 690 000 rdr

Sveriges handel och sjöfart drabbades under året av fortsatta problem enär många fartyg blev uppbringade av vänskapliga staters kapare. Detta ledde till att Kungl. Majt, för att handelsflottan skall kunna skyddas, utfärdade en kungörelse och ett reglemente angående bevärade svenska handelsfartygs eget försvar mot kaperier, den 11 mars.

Den 20 maj lämnades tillstånd till anläggandet av en ny stad i Norrbotten, strax i närheten av Torneå. Namnet skulle vara Carl-Johans stad men ändrades sedermera till Haparanda.

Från riksdagen i Örebro utgick den 29 juli en kungörelse angående svenska hamnars öppnande för alla nationers handelsfartyg, och om vad, i sammanhang härmed, vid tullavgifternas beräknande borde iakttas.
Andemeningen i de föreskrifter som utfärdades var att å ena sidan skydda och uppmuntra utförseln av landets produkter och å den andra inskränka importen till skydd för en ytterliggare försämring av myntvärdet.

Den 11 augusti meddelades stapelfrihet för städerna Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand, Umeå. Luleå och Piteå.

Den 15 augusti återupplivades produktplakatet av den 10 november 1774 som varit vilande sedan den 12 april 1806. Detta innebar att inga andra varor än de som producerats i ankommande fartygs hemland, eller därunder lydande länder, fick transporteras med detta fartyg. All export och import förövrigt skulle transporteras på svenska kölar.

Den 11 augusti meddelades stapelfrihet för städerna Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand, Umeå. Luleå och Piteå.

Näringsväsende

Efter felslagen skörd år 1811 drabbas man detta år av missväxt. Spannmålsmagasinen var hårt utnyttjade, ja nästintill tomma,  vilket leder till ökad spannmålsimport och därmed stegrade priser. 1810 hade kursen på spannmål i medeltal utgjort 79 skilling, detta år blev den 89 skilling, alltså en kostnadsstegring med nära 13 % på två år. För att lindra besvären utfärdades en kungörelse om nedsättning i tullen för spannmål från utrikes orter den 25 september.

På grund av missväxten förbjuds all brännvinsbränning fr.o.m. den 4 maj. Dock medgavs ånyo brännvinsbränning i en ny förordning den 9 oktober, men först från 1813 och då endast till husbehov och under 8 av årets månader. Bränningen skulle belastas med en avgift för pannerymden, vars storlek var beroende av fastighetens taxeringsvärde på landet och i städerna beroende på innevånarantalet. Staten tjänade 362 000 rdb på brännvinsbränningsavgiften år 1812, vilket motsvarar 6,48% av statsintäkterna

Sillfisket hade avstannat och järnpriserna föll.

Vid 1812 års riksdag anhöll ständerna om tillsättandet av en kommitté för att avge en fullständig reglering och bestämmande av näringsfriheten i riket.

Vid samma riksdag beslutades att ett särskilt kreditiv om 200 000 rdb skulle inrättas vid den s.k. Manufakturdiskonten till lån för manufakturernas befrämjande.

För landsvägsanläggningar anvisades 20 000 rdb

Finanser

Statsverkets inkomster under år 1812 beräknades till 5 587 817 rdb, utgifterna var 
4 292 718 rdb

Eländet med riksgäldssedlarna och penningvärdets minskning fortsätter. Redan efter beslutet 1809; att Riksens ständers bank skulle ombesörja krigskostnaderna och samtidigt lämna ansenliga förskott till diskonterna, hade en försämring av värdet skett eftersom man då tvingats till sedelutgivning varigenom sedelstocken ökades än mer i förhållande till den metalliska kassan. Vid årets slut uppgår banksedelstocken till närmare 24 miljoner rdr. Rikets hela sedelstock, dvs. banko och riksgälds uppgår till omkring 27 miljoner. Dessvärre uppgår bankens metalliska kassa till endast omkring 5 miljoner rdr.

1810 års utgiftsstat måste höjas med närmare 1/3 vilket i sin tur krävde ökat tillskott ur bevillningen. Problemet var bara hur man skulle kunna utvinna mer från ett folk som redan var ytterligt hårt tyngt av uppoffringar.
Man fick i första hand vända sig till riksgäldskontoret för att lösa problemen. Riksgälden uppgick dock redan till 14 750 000 rdr och ökade alltjämt i och med obetalda räntor. Läget var således redan hårt ansträngt, dock fann man på råd i och med att man helt enkelt lät skriva av den utländska skulden som berörde territorier vilka kontrollerades av Frankrike. Anledningen till detta tilltag som i huvudsak omfattade skulder i Holland, Brabant (provins i Belgien) och Genua, var att Napoleon själv, i samband med freden i Paris, låtit förklara att fordringar som svenska köpmän haft på franska staten före kriget, på grund av transporter, krigsförnödenheter, reklamationer m.m. hade förfallit.
Sverige hade då ej vågat protestera. Detta belopp hade uppgått till omkr. 3 500 000 francs. På grund av avskrivningen nedbringade man den svenska riksgälden med omkr. 7 500 000 rdb varav cirka 465 000 rdb i räntor. Därmed ansåg man att man kunde låta riksgäldskontoret anskaffa de pengar som behövdes för statsverkets nya utgifter. För att förbättra statsverkets inkomster tillät man en höjning av sjötullarna med intill 100 % och ställde dessutom som förslag att återinföra landtullarna. Detta vann dock aldrig gehör. Bevillningen höjdes med 150 000 rdb till totalt 2 650 000 rdb. Men på grund av inflationen fick denna höjning mindre reell betydelse.

Utrikeshändelser i korthet

Napoleon förberedde sitt stora fälttåg under 1811 och på nyåret 1812 tågade han in i Svenska Pommern. Marskalk Daouvos besatte Pommern, visserligen under vänskapliga förespeglingar, men regementet blev hårdhänt och de därvarande svenska trupperna fördes till Frankrike som krigsfångar... Detta var oklokt av Napoleon och i själva verket ett fredsbrott. Dock ville  han inte uppleva ett nytt 1807 med fiender i ryggen... Sverige protesterade kraftigt och Karl-Johan fick den Napoleonvänliga opinionen att vända till sin fördel.

I ett hemligt statsråd den 24 februari beslutar sig Sverige för att stå neutralt i striden mellan Frankrike och England samt att frånträda kontinentalsystemet och bistå England i framtida konflikter

Den 5 april i St. Petersburg och den 9 april i Stockholm träffas ett hemligt fördrag mellan Ryssland och Sverige som går ut på följande: Tsar Alexander förbinder sig att ställa upp med
15 - 20 000 man under svenske kronprinsens befäl samt förskaffa Sverige besittningen av Norge.
Därefter skulle Karl-Johan med den ryska kåren samt ytterliggare 25 - 30 000 svenskar göra en diversion på den tyska kusten för att oroa fransmännen. De ryska trupperna skulle vara klara redan den 13 maj. Sverige avsäger sig samtidigt alla anspråk på Finland.

I Örebro undertecknas freden mellan England och Sverige och mellan Ryssland och England den 18 juli detta år.

Karl-Johan och Alexander träffades i Åbo för att besluta om kompletteringar i tidigare överenskommelser. Bland annat beslutades att truppstyrkorna skulle ökas, dessutom lämnade tsaren utfästelser om ett lån på omkring 750 000 rdr i penningar eller spannmål som skulle återgäldas 16 månader efter Norges förvärv.

Antalet innevånare i det egentliga Sverige år 1812 är 2.418.780 vilket motsvarar en tillväxt från föregående år med 0,31 % 

Skördeomdömet för 1803 är 0,8 som indikerar en missväxt (periodens genomsnitt = 2,6) (medelskörd = 3,0)

I Stockholm var medeltemperaturen för året 4,1°C (periodens genomsnitt 5,4°C ). Årsnederbörden var 336 mm . (periodens genomsnitt 488 mm .)

nästa

 

Hernbloms Bokförlag, Kyrkvägen 3, S-643 60  Julita, tel: +46 150 913 77, mobile +46 708 213 777