|
År
1812 – Svält
och elände, men skuldbördan minskar och vi får fred med England
Riksdagen
i Örebro
Mellan den 13 april och den
18 augusti hölls riksdagen i Örebro som verkligen kom att stå i händelsernas
centrum detta år…
Riksens Ständer fastställde en ny
tryckfrihetsförordning den 16 juli.
Handel
Exporten utgjorde detta år 9 120 000 rdr
medan importen uppgick till 11 690 000 rdr
Sveriges handel och sjöfart drabbades
under året av fortsatta problem enär många fartyg blev uppbringade av
vänskapliga staters kapare. Detta ledde till att Kungl. Majt, för att
handelsflottan skall kunna skyddas, utfärdade en kungörelse och ett
reglemente angående bevärade svenska handelsfartygs eget försvar mot
kaperier, den 11 mars.
Den 20 maj lämnades tillstånd till anläggandet
av en ny stad i Norrbotten, strax i närheten av Torneå. Namnet skulle
vara Carl-Johans stad men ändrades sedermera till Haparanda.
Från riksdagen i Örebro utgick den 29
juli en kungörelse angående svenska hamnars öppnande för alla
nationers handelsfartyg, och om vad, i sammanhang härmed, vid
tullavgifternas beräknande borde iakttas.
Andemeningen i de föreskrifter som utfärdades var att å ena sidan
skydda och uppmuntra utförseln av landets produkter och å den andra
inskränka importen till skydd för en ytterliggare försämring av
myntvärdet.
Den 11 augusti meddelades stapelfrihet för
städerna Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand, Umeå. Luleå
och Piteå.
Den 15 augusti återupplivades
produktplakatet av den 10 november 1774 som varit vilande sedan den 12
april 1806. Detta innebar att inga andra varor än de som producerats i
ankommande fartygs hemland, eller därunder lydande länder, fick
transporteras med detta fartyg. All export och import förövrigt skulle
transporteras på svenska kölar.
Den 11 augusti meddelades stapelfrihet för
städerna Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand, Umeå. Luleå
och Piteå.
Näringsväsende
Efter felslagen skörd år 1811 drabbas
man detta år av missväxt. Spannmålsmagasinen var hårt utnyttjade, ja
nästintill tomma, vilket leder till ökad spannmålsimport och därmed
stegrade priser. 1810 hade kursen på spannmål i medeltal utgjort 79
skilling, detta år blev den 89 skilling, alltså en kostnadsstegring
med nära 13 % på två år. För att lindra besvären utfärdades en
kungörelse om nedsättning i tullen för spannmål från utrikes orter
den 25 september.
På grund av missväxten förbjuds all brännvinsbränning
fr.o.m. den 4 maj. Dock medgavs ånyo brännvinsbränning i en ny förordning
den 9 oktober, men först från 1813 och då endast till husbehov och
under 8 av årets månader. Bränningen skulle belastas med en avgift för
pannerymden, vars storlek var beroende av fastighetens taxeringsvärde på
landet och i städerna beroende på innevånarantalet. Staten tjänade
362 000 rdb på brännvinsbränningsavgiften år 1812, vilket motsvarar
6,48% av statsintäkterna
Sillfisket hade avstannat och järnpriserna
föll.
Vid 1812 års riksdag anhöll ständerna
om tillsättandet av en kommitté för att avge en fullständig
reglering och bestämmande av näringsfriheten i riket.
Vid samma riksdag beslutades att ett särskilt
kreditiv om 200 000 rdb skulle inrättas vid den s.k.
Manufakturdiskonten till lån för manufakturernas befrämjande.
För landsvägsanläggningar anvisades 20
000 rdb
Finanser
Statsverkets inkomster under år 1812 beräknades
till 5 587 817 rdb, utgifterna var
4 292 718 rdb
Eländet med riksgäldssedlarna och
penningvärdets minskning fortsätter. Redan efter beslutet 1809; att
Riksens ständers bank skulle ombesörja krigskostnaderna och samtidigt
lämna ansenliga förskott till diskonterna, hade en försämring av värdet
skett eftersom man då tvingats till sedelutgivning varigenom
sedelstocken ökades än mer i förhållande till den metalliska kassan.
Vid årets slut uppgår banksedelstocken till närmare 24 miljoner rdr.
Rikets hela sedelstock, dvs. banko och riksgälds uppgår till omkring
27 miljoner. Dessvärre uppgår bankens metalliska kassa till endast
omkring 5 miljoner rdr.
1810 års utgiftsstat måste höjas med närmare
1/3 vilket i sin tur krävde ökat tillskott ur bevillningen. Problemet
var bara hur man skulle kunna utvinna mer från ett folk som redan var
ytterligt hårt tyngt av uppoffringar.
Man fick i första hand vända sig till riksgäldskontoret för att lösa
problemen. Riksgälden uppgick dock redan till 14 750 000 rdr och ökade
alltjämt i och med obetalda räntor. Läget var således redan hårt
ansträngt, dock fann man på råd i och med att man helt enkelt lät
skriva av den utländska skulden som berörde territorier vilka
kontrollerades av Frankrike. Anledningen till detta tilltag som i
huvudsak omfattade skulder i Holland, Brabant (provins i Belgien) och
Genua, var att Napoleon själv, i samband med freden i Paris, låtit förklara
att fordringar som svenska köpmän haft på franska staten före
kriget, på grund av transporter, krigsförnödenheter, reklamationer
m.m. hade förfallit.
Sverige hade då ej vågat protestera. Detta belopp hade uppgått till
omkr. 3 500 000 francs. På grund av avskrivningen nedbringade man den
svenska riksgälden med omkr. 7 500 000 rdb varav cirka 465 000 rdb i räntor.
Därmed ansåg man att man kunde låta riksgäldskontoret anskaffa de
pengar som behövdes för statsverkets nya utgifter. För att förbättra
statsverkets inkomster tillät man en höjning av sjötullarna med
intill 100 % och ställde dessutom som förslag att återinföra
landtullarna. Detta vann dock aldrig gehör. Bevillningen höjdes med
150 000 rdb till totalt 2 650 000 rdb. Men på grund av inflationen fick
denna höjning mindre reell betydelse.
Utrikeshändelser i korthet
Napoleon förberedde sitt stora fälttåg
under 1811 och på nyåret 1812 tågade han in i Svenska Pommern.
Marskalk Daouvos besatte Pommern, visserligen under vänskapliga förespeglingar,
men regementet blev hårdhänt och de därvarande svenska trupperna fördes
till Frankrike som krigsfångar... Detta var oklokt av Napoleon och i själva
verket ett fredsbrott. Dock ville han inte uppleva ett nytt 1807
med fiender i ryggen... Sverige protesterade kraftigt och Karl-Johan
fick den Napoleonvänliga opinionen att vända till sin fördel.
I ett hemligt statsråd den 24 februari
beslutar sig Sverige för att stå neutralt i striden mellan Frankrike
och England samt att frånträda kontinentalsystemet och bistå England
i framtida konflikter
Den 5 april i St. Petersburg och den 9
april i Stockholm träffas ett hemligt fördrag mellan Ryssland och
Sverige som går ut på följande: Tsar Alexander förbinder sig att ställa
upp med
15 - 20 000 man under svenske kronprinsens befäl samt förskaffa
Sverige besittningen av Norge.
Därefter skulle Karl-Johan med den ryska kåren samt ytterliggare 25 - 30 000
svenskar göra en diversion på den tyska kusten för att oroa fransmännen.
De ryska trupperna skulle vara klara redan den 13 maj. Sverige avsäger
sig samtidigt alla anspråk på Finland.
I Örebro undertecknas freden mellan
England och Sverige och mellan Ryssland och England den 18 juli detta år.
Karl-Johan och Alexander träffades i Åbo
för att besluta om kompletteringar i tidigare överenskommelser. Bland
annat beslutades att truppstyrkorna skulle ökas, dessutom lämnade
tsaren utfästelser om ett lån på omkring 750 000 rdr i penningar
eller spannmål som skulle återgäldas 16 månader efter Norges förvärv.
Antalet innevånare i det egentliga
Sverige år 1812 är 2.418.780 vilket motsvarar en tillväxt från föregående
år med 0,31 %
Skördeomdömet för 1803 är 0,8 som
indikerar en missväxt (periodens genomsnitt = 2,6) (medelskörd = 3,0)
I Stockholm var medeltemperaturen för året
4,1°C
(periodens genomsnitt
5,4°C
). Årsnederbörden var
336 mm
. (periodens genomsnitt
488 mm
.)
nästa
|
