Uppåt
år 1800
år 1801
år 1802
år 1803
år 1804
år 1805
år 1806
år 1807
år 1808
år 1809
år 1810
år 1811
år 1812
år 1813
år 1814
år 1815
år 1816
år 1817
år 1818
år 1819
år 1820

År 1808 – Kriget, vankelmodet och förlusterna i Finland

Handel

Exporten utgjorde detta år 5 830 000 rds medan importen uppgick till 8 100 000 rds vilket alltså tydde på att vi nu hade fått en negativ handelsbalans. Förhållandet med England var detta år en export på: 2 610 000 rds och en import på 6 650 000 rds.

Näringsväsende 

1808 blev ett tungt år för näringarna. Kriget hade dränerat landet på produktionsresurser och skörden hade dessutom varit sämre än vanligt. Spannmålsmagasinen började att utnyttjas allt hårdare.

Näringarna led under året av de tunga skattebördorna. Skördeutfallet blev lågt på grund av den kalla våren vilket totalt sett gjorde att utfallet av vår produktion blev mycket lägre än förväntat.

Finanser

Riksens ständers bank hade fram till detta år bedrivit en verksamhet som utvecklats positivt, trots att landets penningställning blivit betydligt försämrad. Under mars månad fick den betala ut det kreditiv om 1 miljon rds vilket ständerna, vid 1800 års riksdag, medgivit kungen att lyfta vid behov. Tack vare subsidierna för Sveriges deltagande i Pommerska kriget hade dock bankens metalliska kassa ökat med 2 553 000 rds, Vid årets slut hade banken en metallisk kassa uppgående till 5 437 000 rds. Sedelstocken hade dock ökat till 17 526 000 rdb och då bör beaktas att banken hade fullgjort sitt åliggande att lösa in 15 miljoner rdr i riksgäldssedlar. Dessutom hade man en fordran på statsverket på en miljon för det lyfta kreditivet enligt ovan.
Banken redovisade ett överskott på 4 098 675 rds.

Det Pommerska kriget hade belastat statsverket och riksgäldskontoret på så sätt att kostnaderna för själva krigsföringen i Pommern uppgick till 400 000 rdr. Dessutom tillkom en kostnad om 134 000 rdr och 5 157 tunnor spannmål vilka avsåg avlöning åt de till Sverige överförda pommerska regementena och civilisterna efter Pommerns uppgivande.

Det ovan nämnda kreditivet räckte inte ens till mars månads utgifter. Visserligen erhöll vi subsidier från England om 100 000 pund sterling per månad dessutom, men de omfattande rustningskostnaderna kunde likväl inte täckas. Utgifterna för april och maj översteg med närmare 700 000 rdr det belopp som subsidierna lämnade och en dubbelt så stor summa fordrades för juni månad. Därför påbjöds att en ”Krigsgärd [1]” omfattande 75 % av bevillningsbeloppet skulle uttagas med hälften i juli och den andra hälften i november månad. Tillsvidare fick Riksgäldskontoret anlitas om ett förskott på krigsgärden varefter fullmäktige beviljade en miljon rdr. Detta blev dock för knappt tilltaget och ytterliggare medel måste till för att täcka juli månads utgifter. De enda tillgångar som fanns kvar var nu 750 000 rdr av Wismarkska pantskrivningen. Dessa var inte tillräckliga utan konungen fick ånyo anlita Riksgäldskontoret som den här gången fick lämna ett belopp på närmare 5 000 000 rdr riksgäldssedlar som bereddes genom ny sedelutgivning. Tvärtemot tidigare beslut om riksgäldssedlarnas upphörande. 

Detta fick tillföljd att vi vid utgången av 1808 inte hade mindre än 6 354 000 rdr i riksgäldssedlar utelöpande  - och det skulle bli värre.

Kriget

Gustav IV Adolf försökte i enlighet med sina rådgivares uppfattningar undvika all rustning på den Finska sidan.
Den 11 januari tillsattes dock en krigsberedning för att utreda vilka försvarsåtgärder som kunde påbörjas. Inte förrän den 4 februari, då Rysslands avsikter och åtgärder redan var långt gångna och faran alldeles uppenbar, gav konungen order om att sätta den finska hären på krigsfot.

21 februari förklarar Ryssland Sverige krig och går över gränsen. Man lämnade visserligen ett ultimatum till Gustav IV Adolf strax innan, men detta kom inte kungen tillhanda förrän en vecka senare då allt var försent. Sannolikt hade man aldrig för avsikt att stoppa och invänta ett svar, eftersom man lät rysk trupp marschera in i Finland redan samma dag.

Därmed började för Sveriges del ett katastrofalt krig som kom att få mycket svåra konsekvenser för landet.

Efter krigsutbrottet retirerade Svenskfinska huvudarmén under Klingspors befäl till Uleåborg sedan starka garnisoner lagts in i fästningarna Svartholm och Sveaborg. Savolaxbrigaden under Cronstedt retirerade mot Uleåborg via Kuopio. Den 18 mars kapitulerade dock Svartholm. Den 18 april vann Adlercreutz en mindre seger vid Siikajoki och den 27 april lyckades Adlercreutz och Cronstedt besegra ryssarna vid Revolax. Därmed började en våroffensiv att förberedas. Mitt i planeringen nås man av budskapet att Sveaborg kapitulerat den 3 maj. Detta var naturligtvis ett oväntat bakslag men i maj tågade Sandels ner mot Savolax och under försommaren gjorde svenska trupper misslyckade landstigningsförsök vid Vasa och Lemo. Klingspor började att marschera söderut vid mitten av juni och den 14 juli vann Adlercreutz slaget vid Lappo. Den 10 augusti vann Döbeln en seger vid Kahuajoki och några dagar senare segrade Adlercreutz vid Alavo. General von Vegesack beordrades landstiga vid Björneborg men drev ur kurs och kom i land vid Kristinestad där han förenade sig med Döbeln. Ytterliggare landstigningsförsök försöktes vid Lokalax och Helsinge men misslyckades. Utan hjälp från Sverige kunde inte den Svenskfinska armén fullfölja offensiven. Under växlande segrar och nederlag fick den på nytt retirera. Blodigast var nederlaget vid Oravais den 14 september. Sakta retirerade svenskarna ur Finland och den 13 december marscherade den sista brigaden över Kemi älv. 

Därmed var Finland i praktiken förlorat.

Karta ur Den Svenska Historien Band IX, sid. 311



Antalet innevånare i det egentliga Sverige år 1808 är 2.427.592 vilket motsvarar en minskning från föregående år med 0,49 % 

Skördeomdömet för 1808 är 1,8 vilket indikerar en dålig skörd  (periodens genomsnitt = 2,6) (medelskörd = 3,0)

I Stockholm var medeltemperaturen för året 5,4°C (periodens genomsnitt 5,4°C ). Årsnederbörden var riklig, 733 mm . (periodens genomsnitt 488 mm .)

nästa

 

[1] Gärd eller pålaga (skatt) som upptages i krig av befolkningen för krigsändamål.

 

 

Hernbloms Bokförlag, Kyrkvägen 3, S-643 60  Julita, tel: +46 150 913 77, mobile +46 708 213 777