år 1803

År 1803 – Det mullrar i öster…

Handel

I avsikt att säkerställa de viktiga och allt mer betydande tullintäkterna bildades ett fristående tullbolag. Dels hade den svenska staten fått vidkännas stora förluster av tullintäkter genom försnillning och smuggling under tidigare år, dels hade beroendet av en säker kapitaltillförsel genom tullintäkterna ökat genom att dessa direkt kom att medverka till finansieringen av myntrealisationen. Den svenska organisationen för tullindrivning utarrenderas till ett bolag vars chef blev greve Samuel af Ugglas som tidigare drivit Generaldiskontkontoret förtjänstfullt.

Näringsväsende

Hushållningssällskapen bildades i Örebro län och i Värmland. De tillkom för att främja villkoren för lanthushållningen och för att utveckla näringarna på landsbygden. De första sällskapen bildades redan 1791 på Gotland och 1797 i Åbo.

Till förbättrande av penningtillgången i södra Sverige bildades i februari ett diskontkontor i Malmö. Oktrojen löpte på 15 år och fonden blev 100 000 rdr vilket innebar att cirka 200 000 rdr nu tillgängliggjordes på den Skånska marknaden.

En förordning om enskifte i Skåne utfärdades i mars.

I juni kom en förordning som visade på en ambition att rationalisera bort de mindre bruksenheterna inom stångjärnsproduktionen. Inga härdar fick privilegieras som understeg 450 skeppspund.

Finanser

För att inte myntrealisationen skulle gå i stöpet var nu regeringen tvungen att skaffa fram 1 800 000 rds vilket skulle ställas till bankens förfogande. I detta läge såg man ingen annan råd än att tillgripa försäljning av staden Wismar med omnejd. Wismar i nordtyskland ägde ingen större betydelse för Sverige längre, särskilt som stadens befästande var förbjudet sedan fredsslutet med Danmark 1720. En som hade så mycket större intresse av att komma över staden var däremot hertigen av Mecklenburg-Schwerin. Denna stad hörde till ett av de högst prioriteradeönskemålen från hertigen när det gällde att fastställa ett skadestånd för den spruckna förlovningen mellan Gustav IV Adolf och prinsessan Louise Charlotte av Mecklenburg-Schwerin.

Här fanns alltså ett gyllene tillfälle att tillskansa sig det saknade beloppet. Förhandlingar hade i och för sig, genom J. C. Tolls försorg, pågått sedan 1801, men något pris hade inte blivit fastställt. Man enades slutligen om summan 1 250 000 rdr Hamburger banco i. Detta säkerställer den Svenska myntrealisationen. En delsumma inbetalas den 19 augusti och den 23 augusti tar realisationen sin början under gynnsamma förhållanden. Riksgäldskontorets skuldbörda reducerades till ungefär hälften och kom därefter att bestå av i huvudsak utländsk skuld. Genom kontorets förhöjda inkomster kunde avbetalningen försiggå relativt ostört. För statsverket var realisationen en efterlängtad lösning. Denna kom nu att innebära att alla skatter som hittills betalats i riksgäldssedlar efter namnvärdet, det nominella värdet, numera skulle utgå i bankomynt eller riksgäldssedlar beräknade efter en realisations kurs. För ”di Svenske” näringsidkarna var den återvunna stadgan i myntsystemet synnerligen välgörande.

Men rikets bekymmer med själva myntrealisationen hade Gustav IV Adolf lämnat därhän. Redan den 25 juli hade han anträtt en resa till de tyska staterna, främst Baden, där drottningens farfar, kurfursten Karl Fredrik bodde på sitt slott i Karlsruhe. Resan tog dock sin tid. Inte förrän i september anlände kungaparet till sitt resmål.

Utrikeshändelser i korthet

Händelserna vid Aborrfors fick nu sina konsekvenser.
I januari hördes muller österifrån när den nyutnämnde ryske rikskanslern lät meddela att Ryssland vägrade att acceptera handlingen och hävdade att ”tsarens ära förbjöd honom varje reträtt i gränsfrågan”. En skarp not avlämnades av Rysslands chargé d’affaires i Stockholm. Den svenska regeringen sammankallades och man bestämde sig för en sansad och hövlig hållning gentemot den mäktige grannen. Sverige föreslog i detta läge att man skulle tillsätta en gränskommission.

I februari överlämnade den engelske ministern i Stockholm en not som meddelade att Sverige inte kunde påräkna någon ersättning i konvojfrågan.

En skarp diplomatisk konflikt tog sin början mellan Frankrike och England; - Europa höll andan…

Samtidigt sysselsatte sig Gustav IV Adolf med sina legitimistiska bryderier över Napoleons förehavanden och översände till de svenska ministrarna i Wien och London ett brev där han uttryckte sitt ogillande över att Napoleon tänkte antaga titeln; Majesté consulaire, och därmed legalisera revolutionen och ge sig själv en värdighet av kejsare.

Dispyten mellan England och Frankrike hårdnade… Vid ett möte mellan Bonaparte och den brittiske ambassadören i Paris utspelade sig en upprörd scen där den förre beskyllde England för att vilja bryta 1802 års fred. Han utbrister rasande: ”Malta eller krig och ve den som kränka traktaterna!”

Den 9 april kom svaret till svenskarna från Ryssland. Man lät sitt sändebud i Stockholm avlämna en not med en begäran att den Svenska regeringen skall låta ryssarna reparera den omstridda bron. Förövrigt vägrade man att tillmötesgå svenskarnas begäran om tillsättande av en gränskommission. I själva verket var denna not avsedd att framkalla en reaktion från svensk sida som skulle ge ryssarna förevändning för ett ryskt väpnat anfall på Sverige. Gustav IV Adolf var benägen att vägra ryssarna deras begäran och därmed gå i fällan, men hans rådgivare lyckades övertyga honom att gå med på ryssarnas krav och dessutom dra in gränsvakten vid Kymeneälv.

De svensk-franska relationerna försämrades allt mer och i april lät Bonaparte hämta hem sin franske minister i Stockholm och ersätta honom med en chargé d’affaire.

I maj inträdde krigstillstånd mellan Frankrike och England. Engelsmännen insåg nu vilken betydelse Sverige kunde få för landet vid en eventuell kontinentalspärr. Ersättningen i konvojfrågan löstes efter fem års fruktlösa reklamationer och de båda konvojerna ersattes till sitt fulla värde. Kontrabandbegreppet ändrades också så att konfiskationsrätten för beck, harts, tjära, skeppsbyggnadsvaror m.m., ändrades till förköpsrätt. Våra absolut viktigaste exportvaror; sill, stångjärn, bräder, plank och stål undantogs från såväl konfiskation som förköpsrätt.

Antalet innevånare i det egentliga Sverige år 1803 är 2.388.619 vilket motsvarar en tillväxt från föregående år med 0,69 %

Skördeomdömet för 1803 är 4,0 vilket indikerar en bra skörd (periodens genomsnitt = 2,6) (medelskörd = 3,0)

I Stockholm var medeltemperaturen för året 4,8°C (periodens genomsnitt 5,4°C ). Årsnederbörden var 498 mm . (periodens genomsnitt 488 mm.)

nästa

[i] Den svenska valutan internationella referensvaluta var sedan slutet av 1600-talet Hamburger banco.