år 1801

År 1801- Vaccin och diplomatiskt pedanteri…

Näringsväsende

Vaccinering mot smittkoppor utfördes första gången i Sverige detta år av läkaren E Z Munk af Rosenschöld i Lund.

Jöns Jacob Berzelius inledde experiment med den av Volta upptäckta ”elektriska stapeln” genom att inskaffa en 60-parig stapel av slätslipade kopparmynt och zinkbrickor.

Det s.k. ”Kanslergillet” tillsattes vilket var en kommission som hade som huvudsyfte att utarbeta en ny skolordning. Resultatet blev att man skärpte proven för lärare och förbättrade läroböckerna.

Den 19 februari beordrades Abraham Niklas Edelcrantz som byggt upp en reguljär optisk telegrafering i Stockholms - (1795) och i Göteborgstrakten (1799), att upprätta en telegrafkedja i Skåne mellan Malmö och Helsingborg. Från den sistnämnda platsen lär signaler med Kronoborgs slott på den danska sidan ha utväxlats vilka överförde uppgifterna om sjöslaget på Köpenhamns redd den 2 april.

Finanser

Den Svenska statsverksskulden var nu något över 2 miljoner rdr

I maj utfärdades påbudet om att hälften av den beslutade förmögenhetsskatten skulle betalas under detta år. Känslorna svallade inom vårt rike. Sedan hösten 1800 hade taxeringskommitéer i orterna nagelfarit ”di svenskes” innersta gömmor och försökt beräkna hur stor beskattningsbar förmögenhet som fanns att uppbringa. Därvidlag hade man nog räknat lite olika på olika orter… Hur som helst fick man fram en summa som understeg den av riksdagen beräknade. Men 200 miljoner rdr lyckades man i alla fall skrapa ihop och av detta belopp skulle nu ungefär 1,5 % inkrävas för att skatten skulle uppgå till hälften av den beslutade på totalt 4 500 000 rds. Därmed kan vi antaga att den Svenska nationalförmögenheten omkring sekelskiftet 1700 – 1800 torde ha legat någonstans mellan 200 – 250 miljoner rdr

Utrikeshändelser i korthet

Som svar på den väpnade neutralitetspakten lade engelsmännen från och med januari embargo på alla ryska, svenska, danska och preussiska fartyg i brittiska hamnar. Några dagar senare svarar Sverige med samma mynt, dvs. att engelska fartyg kvarhölls i svenska hamnar.

I februari antydde Gustav IV Adolf att han var intresserad av ett närmande till Frankrike. Någon månad senare bjöds den franske ministern, Bourgoing, i Köpenhamn in till överläggningar i Helsingborg dit kungen rest. I detta sammanhang fick han även reda på att Bourgoing skulle bli flyttad till Stockholm som fransk minister. Han lät då utse Ehrensvärd till svensk minister i Paris. I en instruktion av den 1 juni bad han denne att diskret sondera Napoleons avsikter gällande närmare förbindelser med Sverige.

Den engelska flottan talade om ”var skåpet skall stå” under våren och seglade in i Öresund under amiral Lord Nelsons ledning och anföll Köpenhamn den 2 april detta år. Anfallet var ett svar på den provokation som engelsmännen ansett sig vara utsatt för i och med ovannämnda neutralitetspakt. Några dagar innan hade den svenska kungen och den danske kronprins Fredrik träffats i Helsingborg för att göra upp om ett gemensamt försvar. Sverige erbjöd att montera upp kanoner längs den norra kusten i Öresund men danskarna avböjde. Några dagar senare smög de engelska fartygen förbi, just utefter den norra kusten, och överföll den danska huvudstaden. Den 2 april låg de svenska örlogsfartygen inblåsta i Karlskrona och kunde inte lämna redden. Den 9 april tvingades Danmark sluta vapenvila med England och suspenderade därmed sitt deltagande i pakten.

Därefter stävade den engelska flottan mot Karlskrona. Den 13 april var amiral Parker utanför staden och fordrade svar inom 48 timmar huruvida Sverige skulle frånträda neutralitetspakten eller få staden sönderskjuten. De sände ett ultimatum till Sverige om att pakten med Ryssland måste brytas. Noten var författad på engelska och inte franska, som var det officiella diplomatspråket. Detta uppfattade Gustav IV Adolf som ett etikettsbrott och en grov kränkning. På svenska skickade han tillbaka ett svar som meddelade engelsmännen att han inte tänkte vika sig för deras krav. Innan detta hann ske kom ett meddelande till Engelsmännen att kejsare Paul I hade mördats den 24 mars och att hans efterträdare Alexander genast förklarat sig beredd att underhandla med England. Neutralitetspakten tappade därmed sin betydelse och därigenom undanröjdes hotet mot Karlskrona och engelsmännen lämnade Östersjön.

Den 17 juli slöt Ryssland och England en överenskommelse som skulle tillåta England att visitera fartyg i konvojer endast under förutsättning att en berättigad misstanke om krigskontraband fanns. England tvingades dock erkänna att neutrala skepp ägde fri kustfart hos krigförande makter och att hamn som inte fick besökas av neutrala skepp måste vara effektivt blockerad. Överenskommelsen fick tillföljd att Engelsmännens stundtals rätt råa övergrepp på haven minskade märkbart. Därmed hade emellertid den väpnade neutralitetspakten definitivt upplösts. Danmark och Sverige tvingades acceptera fullbordat faktum vilket för Danmark självfallet innebar ett större offer än för Sverige.

Under sommaren återställes de avbrutna förbindelserna mellan England och Sverige.

Som en följd av freden i Lunéville slöt Neapel, Portugal och Ryssland fred med Frankrike i oktober.

Den första oktober utbröt en Fransk - Brittisk preliminärfred och därmed kan man säga att ett visst lugn inträffade i Europa.

De diplomatiska förbindelserna mellan Frankrike och Sverige var bättre än på mycket länge.

Antalet innevånare i det egentliga Sverige år 1801 är 2.354.952 vilket motsvarar en tillväxt från föregående år med 0,33 %

Skördeomdömet för 1801 är 3,0 vilket indikerar en normal skörd (periodens genomsnitt = 2,6) (medelskörd = 3,0)

I Stockholm var medeltemperaturen för året 6,0°C (periodens genomsnitt 5,4°C ). Årsnederbörden var riklig med hela 540 mm . (periodens genomsnitt 488 mm .)

nästa